Berlin
Berlin, som en gång var delat i två, är idag en pulserande, modern metropol som kombinerar gammalt och nytt. Motorjournalisten James Mills åkte dit för att kolla in sevärdheterna.
Från att ha varit en krigshärjad stad som både krossats och delats i två, är Berlin nu en stad som sjuder av liv. Cyklister susar fram, spårvagnar skramlar förbi och tåg mullrar över våra huvuden. Precis som tusentals andra turister har jag kommit för att få en inblick i själen i denna återföreningens stad. Med drömmar, politik och investeringar förändras staden för var dag som går.
Man kan inte tro att staden har tre och en halv miljon invånare. De flesta ur lokalbefolkningen tar cykeln eller spårvagnen. På natten är stadens vägar din privata lekplats.
En besökare från rymden
Rymd är det första som slår dig. Så mycket plats. Och så lite trafik. Med tanke på hur huvudstäder brukar se ut är denna en dröm att navigera i, oavsett om det är till fots, med cykel eller med bil. Även i rusningstid är trafiken så lätt att den skulle ha fått New York-bor att dansa på gatorna.
Med vägar som de här kan du ta bilder från fönstret och uppleva Berlins historia under en natt. Från den delande muren till Checkpoint Charlie, till historisk paradmark på Unter den Linden och längs avenyerna i Tiergarten, till landets pånyttfödda parlamentsbyggnad Reichstag med en glaskupol signerad Lord Foster och den moderna kanslerbyggnaden mittemot som ligger förvånansvärt öppet och tillgängligt.
Ekon från det förflutna
Jag kör västerut längs de tomma gatorna till stadsdelen Charlottenburg. Det känns som stadsdelen har repat sig väl med sina stora öppna gator och praktfulla hus. Men ingenting kan förbereda dig inför Olympiastadion; ett exempel på fascistisk arkitektur som invigdes under OS 1936. Pelarna vid ingången – med ljusdränkta olympiska ringar uppspända mellan dem – tornar upp sig över besökarna. En och annan joggare lunkar förbi, men blir nog utan medalj. Jag vänder och kör tillbaka genom Charlottenburg, mot Tiergarten.
Stadens centrala park var från början ett jaktområde för preussiska härskare och under kalla kriget användes dess östra kant som gräns för Berlinmuren. Idag enar parken öst och väst och huvudgatan Strasse des 17. juni, uppkallad efter arbetarstrejken i Östberlin år 1953, sträcker sig som en pil genom grönområdet och blir gradvis bredare och bredare.
Jag fortsätter att följa vägen österut och kommer till Reichstag – en byggnad som nästan gick förlorad under kriget och som inte återuppbyggdes förrän 1999 av Sir Norman Foster. Byggnaden är krönt med en glaskupol och en spiralformad gångväg. I skymningen, när dagsljuset försvinner och ljuset inuti byggnaden tänds, kan man se besökarna virvla omkring i spiralen som arbetsmyror.
Lugnet före stormen
Jag korsar floden och svänger vänster för att ta en tur runt Europas största tågstation, Berlin Hauptbahnhof. Den enorma glaskonstruktionen glöder likt en fyr om natten och syns på flera kilometers avstånd. Om dagen har den lika mycket aktivitet som en bikupa, men nu, under morgontimmarna, ligger den i dvala, som om den förbereder sig inför nästa svärm.
Jag åker vidare för att få en glimt av stadens Hochbahnviadukt, högbanan i stål. Högbanan får mig att tänka på centrala New York där den slingrar sig fram genom kvarteren.
När staden vaknar till liv korsar människorna gatorna på order av en liten grön man med hatt. Det är Ampelmann – det tidigare Östtysklands återinförda trafiksignalsfigur – vars lekfulla siluett på sätt och vis fångar sinnesstämningen i staden.
Mer under Hemliga rutter
Amsterdam
Amsterdam är mer känt för sina kanalbåtar och cyklar än bilvänliga gator. Motorjournalisten Victoria MacMillan Bell reste till Nederländerna, Royal Dutch Shells hemland.
Barcelona
Bered dig på att få Barcelonas nattliga hemligheter avslöjade. Vi skickade ut journalisten Jane Cloete på midnattsgatorna i den katalanska huvudstaden för att hitta en hemlig rutt.